Show Notes
Taft (1857-1930) blev president i överenstämmelse med en "vision" av sin företrädare den stora TR, Theodor Roosevelt, men kanske var han en ovillig sådan. Man förväntade sig att han skulle bli Roosevelts allierade (TAFT = taking advice from Theodore), vars krigsminister han varit.
Taft var den "tyngsta" presidenten och till Vita Huset skaffades ett extra stort badkar för att rymma den omfångsrike POTUS. Att han skulle fastnat i det tidigare badkaret hör antagligen till historiens skrönor. Under hans tid kom den första bilen (en ångbil) i presidentens tjänst och Vita Husets hade under hans tid den sista kon för egen mjölk.
Bygget med den viktiga Panamakanalen genomfördes till största delen under Tafts tid men det var återigen företrädaren som fick uppmärksamheten, eftersom han tagit beslutet, och efterträdaren, Wilson, som var president när bygget avslutades.
Han satt endast en period 1909-1913 som i princip kom i skuggan av den starka företrädaren, som blev missnöjd med honom och i valet 1912 kom TR plötsligt att som obunden utamana samtliga kandidater, men det spädde bara ut rösterna så att Taft förlorade och demokraten Wilson istället fick makten.
Taft tycks varit lättad att få lämna Vita huset. Han passade inte riktigt i rollen utan kom senare (märkligt nog) att leda Högsta domstolen (Supreme Court) som dess chefsdomare (och svära in två andra presidenter, Coolidge och Hoover). Senare lär han ha sagt att han knappt mindes att han varit president. Som domare uträttade han mer, bland annat ett nytt hus för Högsta domstolen, som tidigare suttit i Kongressen.
Producerad för Thotal Media med Henrik Thorson och Claus Stolpe, 2024.
